Slaget om dalarna

Tillräckligt många har redan berört detta första av två slag i dalarna. Därför nöjer jag mig med att konstatera att vi VANN, även om det satt hårt åt. Men en seger är alltid en seger. Gåshuden, den infann sig redan innan laget ens kommit in på plan. Tänk er, en sittplatspublik, som står upp å sjunger med redan innan nedsläpp. Händer aldrig i *ora och garanterat inte här i Karlstad. Slipsarna stannar säkert hellre hemma.

VI VANN, skriver det igen, för det är så gött å läsa. Känns nästan som det är bra att man har lite resväg till hemma matcherna, man hinner liksom lugna ner sig under hemresa, oavsett resultat. Å de där hemma, hockeyointresserade, slipper plågas med tankarna som rusar i skalle efter matchen. Igår var nog första gången jag var i Ejendals arena nykter, bara en sådan sak. Nu är risken inte så stor att skrockfullheten sätter in. Men visst tänker man tanken på att vara nykter tills den sista omgången spelas den 10 April. Men det är långt steg från tanke till handling.

Nu stundar snart en arbetsvecka. Hockey varje dag äre oxå. Är det inte kvalserien så spelas det tydligen något slags SM samtidigt. De matcherna kan man se avslappnat, värre är det när Leksand går på tvn. Slits mellan glädje och sorg, hopp och förtvilan, 100 gånger varje period.

FÖR NU SKA LEKSANDS IF UPP Å MORA DE SKA NER!!

Bilden är tagen utan tillstånd från www.leksandtifocrew.se