MaZda

Bilar ska funka så är det bara.
De ska inte krångla, det skall räcka med att tanka, kolla vätskenivåer och byta däck någon gång om året.
F´s lilla mazda verkar ej ha förstått detta.
Det var ca 1½ vecka sen den vägrade starta.
Ett nytt batteri inköptes förra lördagen och den har gått som ”en dröm” hela veckan.
Ända tills i torsdags, då började den vara lite vrång på morgonen då det var dags att åka till jobbet, men han gav med sig och gjorde det den skulle, startade.
Värre var det när arbetsdagen var slut, då var bilen oxå slut.
Helt död liksom.
Tur man har kollegor som oxå äger ”skruttbilar”, såna kollegor har oftast startkablar i bilen.
Då är det tur man har Hilda, utan hennes startkablar hade man stått där med ”skägget i brevlådan”.

Jag erkänner redan här, att jag och bilel ej är bästa vänner.
Visst jag vet hur man ansluter saker såsom bilradio eller extraljus. Men när något ligger och tjuvar ström, då är jag lost.
PG, han är dock med i leken, rutinerad felsökare utan dess like.
Efter denna lördagseftermiddag håller vi tummarna för att inget mer problem skall uppstå.
Någon liten microbrytare i bagageluckan slöt inte som den skulle, vilket ledde till att ljuset städigt lös i skuffen.
En sån liten grej kan tydligen få ett batteri att ladda ur på en vecka.
Nu startar Mazdan som den ska, ta i trä, ännu så länge.
För att säkra upp ännu mer, så är batteriet satt på laddning.

Fortsättning följer förhoppningsvis ej.

Dagens stora tack går således till PG, utan honom skulle man vara hänvisad till verkstan, å det är aldrig billigt.